chubbyhubby

Jag har bytt blogg. Vet inte varför. Hejdå!

Typer av personer som jag stör mig på:

1. Mammor som är helt äckligt sliskiga med sina barn. Typ, skriver i en blogg:
Min lilla prinsessa sussar så sött nu. Vi åt korv med makaroner tidigare men hon slängde bara korvarna på golvet hehe, gullungen. Har förresten hittat en underbar säng-gavel, med rundade kanter så att inte lilla pluttan slår i sitt lilla lilla huvud i vassa kanter. Ja stackars lilla plussenussegullan.
AAAH! SKAFFA ETT MOTHER F-ING LIV!!!

2. Folk som håller på med saker som dom inte brinner för. Typ jeans-killen på Lager 157. Han bara svarar lite lagom trevligt och korrekt när folk frågar honom om jeansen. VAFALLS! Du jobbar ju på jeansavdelningen idiot, du ska ju skina upp som en sol när folk frågar dig om jeans. Det ska värma lite i hjärtat. Du ska bli entusiastisk och hoppa omkring bland alla högar av jeans och bara kasta fram massa olika modeller, storlekar och färger. Annars kan det ju kvitta.

3. Personer i mjukisbyxor. Kommetarer överflödiga.

Chanel Iman är så jävla GAAAH.
Såna som hon får mig att vilja klä på mig på dagarna fast det går inte nu när jag tvingas ha på mig den där jävla tråkiga Lager 157-skiten som man endast kan variera med olika jeans och olika skor och liksom verkligen skitkul.
Vet inte riktigt vad jag ville säga med det.
Men Chanel Iman i alla fall.
Mmmyes.

(Sen fatta att hon heter Chanel liksom. Vissa har det bra.)

Jag har shoppat idag. På Lager 157.

Jag är skadad i huvudet.

(Btw, tröjan på bilden tvingas jag ha på mig. Det var alltså inte den jag köpte. I så fall vore jag ju ännu mer skadad i huvudet.)

Whoa jag känner den killen. Jag tyckte det var coolt. Jag vet inte varför.

Jackie loves the foreign boy
hola, taco!

Hahahaaaaa åh That 70's show saves the day. Saves alla the days.

Ok, det här med lager 157 alltså. Jag praoar där. Har bara några få saker att säga om det:

1. Jag är helt sluuuuuuuuuuuuut. Typ tänkte att jag skulle kanske städa lite här hemma, men HA-HA-HA. Aldrig att jag orkar.
2. Folk frågar så mycket. Jag gissar mest när jag svarar. En tjej frågade om vi hade Paul Frank-grejer och jag svarade: eeh neeej tyvärr inte just nu. Såg senare samma tjej med en Paul Frank-tröja i handen. Låtsades som om det regnade.
Har gått över till en ny strategi, att säga: nej du vet du att jag praoar faktiskt bara här heehee Då tittar folk på mig som om dom ville säga: jag förstår gumman, det är okej. Du har det inte lätt.
3. Alltså jag har jobbat på barnavdelningen. Va i helskotta! Det är inte okej.
Låtsades se jättemycket oreda borta på damavdelningen och blev tvungen att genast rusa dit. Sen stod jag och degla över Won Hundred och Velour-grejer. Min själ behövde det.
(Men jag kan informera om att det finns väldigt fina regn-ställ för barn. Eeeeehe...)

En bild på när jag fortfarande var pigg och glad (som ni ser) och tänkte: THERE IS NO LIMIT TO THE AWESOMENESS.

Nu är jag mest trött och sliten och tänker: THERE IS LIMIT TO THE AWESOMENESS.

Ååååååh visst älskar man när tekniska saker fungerar?

Satt alltså uppe till klockan två igår och laddade ner en grej. Men den var inte ens klar klockan två så då tänkte jag FUCK IT och så gick jag och la mig. När jag loggade in på datorn imorse visade det sig att den visste hade laddas ner. So far so good. Sen när jag skulle spela upp det så kom liksom bara ljudet, inte bilden.
Jag dampade.

Men nu!! Nu tog jag fram det tekniska geniet i mig själv och fick det att funka! Länge leve mig själv asså. Länge leve teknik-moa.

Emma! Titta på den där trailern.
För jag kommer tvinga dig att gå med mig på den filmen vare sig du vill eller inte.
Ni vet när hon går där och stryker med fingertopparna på tröjorna i affären..
Mmm. Sånt värmer mitt hjärta.

Ni vet alla dessa meter av deprimerande skit jag brukar skriva?
Skit i dom.

Det brukar ofta lösa sig typ en timme efteråt men ändå, ni vet när man är sådär på botten.. då måste jag verkligen skriva nått. Det har alltid varit så. Men som sagt, om ni ser en ganska lång text utan bilder och med en lite sorglig rubrik så är det förmodligen deprimerande skit och då kan ni bara låta bli att läsa den. Lätt som en plätt!

Och by the way, jag håller på och laddar ner en grej och det tar åååår och daaaaar. Risken är att jag måste sitta uppe till typ klockan två inatt. Och det är inte ens säkert att det kommer funka då.
Känns ju kul.

Just när du tror att du har rest dig igen.. så faller du. Orden kör över dig, igen, igen, igen..
Dom tomma orden som inte betyder nånting men ändå innehåller tusen känslor, tusen tankar.
Dom kör över dig.
Dom är tomma, lätta, ihåliga..
Men ändå kör dom över dig och ändå gör ondare än nånsin förr.
Orden som jag vet har funnits i din kropp i flera veckor nu,
dom kommer ut och formas till ord tunga som cement.
Dom kör över mig nu,
bryter alla mina ben,
krossar mig.
Och aldrig har dina tomma ord gjort så ont.

"Nelly Kim Furtado (born December 2, 1978) is a Canadian singer-songwriter, record producer, actress and instrumentalist, who also holds Portuguese citizenship."

"Força" (Portuguese) (English: "Strength") is a pop song written by Portuguese-Canadian singer Nelly Furtado, and Gerald Eaton and Brian West for Furtado's second studio album Folklore (2003). It is sung mainly in English, with the chorus completely in the Portuguese language. It was produced by Track & Field and received a positive reception from music critics. Released in June 2004, the song was chosen as the official anthem of the 2004 European Football Championship held in Portugal."

HON HAR GJORT EN LÅT PÅ PORTUGISISKA OK!!! DEN OFFICIELLA EM-LÅTEN FRÅN PORTUGAL, OOOOK!!
HON ÄR FUCKING PORTUGIS!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Alice Dellal.
Hon har rakat hår på ena sidan och inspirerade Proenza Schoulers vårkollektion.
Vad mer ska man säga?

Läste nånstans att Fresco på Grevturegatan skulle ha dom bästa salladerna i Stockholm. Om jag bodde i Stockholm skulle jag säkert kunna ha nytta av den här informationen. Då skulle jag kunna lägga den i bakhuvudet och spara det till senare.
Kanske skulle jag vakna upp en söndag och tänka: "Vart ska jag äta idag då? Kanske borde pröva det där Fresco, dom sägs ju ha goda sallader." Kanske skulle jag ha vägarna förbi nån gång och bara slinka in när hungern slog till.

Men jag bor inte i Stockholm. Jag har inte nytta av den här informationen. Jag kommer inte bara slinka in där när hungern slår till.

Och aldrig har tanken på en sallad gjort mig mer deprimerad.

Audrey Hepburn hade ett rådjur som husdjur. Hur fint?!

http://www.youtube.com/watch?v=4N3N1MlvVc4

Idag har jag upplevt ett mirakel, ätit spenat och gått i trasiga skor. Hejdå!

Jag grät ikväll.

För all kärlek jag gett förgäves.
För alla dina tomma ord,
för allt du nånsin viskat i mitt öra.
För att jag aldrig kommer få hålla din hand igen,
för att din värme inte värmer mig längre.
För att du går nu,
för att du går vidare.

För att jag är trasig nu.
För att jag är halv nu.

Jag grät ikväll.

Idag har jag gått i skolan, varit med en solstråle, läst bloggar, städat lite, gjort lite läxor, gått på fotboll, och målat naglarna.

Just nu har jag tre carvings. Jag är skitsugen på att klä mig. Alltså välja kläder på morgonen och ba åååh. Men uppenbarligen får ju det får vänta tills imorn.
Jag är skitsugen på att skriva nånting långt och djupt. Känner att det sitter i fingrarna.
Jag är också skitsugen på en kille med röd tröja. En speciell kille med röd tröja. (Och alltså neej Emma det är inte som du tror!)

En uppdatering om läget, liksom.

viktor & rolf, backstage fall 08 RTW

(Emma. Jag vet att du inte är särskilt intresserad av sånt här men om vi vore killar vore vi Viktor & Rolf. Så du vet.)

Okej va, jag var ju i Stockholm för nån helg sen. Såg Mamma Mia (Alltså musikaaaalen, inte filmen. Vi åker inte till Sthlm för att se en film. Daah.)
Vi var inte så jätteduktiga på det här med att ta bilder men det här är i alla fall vad som åstakoms:


Vi gick på stan mycket. Såklart. Just i detta ögonblick hade vi precis varit inne på apoteket och köpt plåster. (Naeeej vi köpte mycket annat också. Så ni inte tror att vi är värsta dåliga shoppare som bara köper plåster.)


En bild på nån gata. (Som jag inte orkar vrida på. Vrid huvudet själva.)


Tror det här var första kvällen. Vi hade just insett att vi inte hade nån tv (katastroooof). Så vi var typ kulturella och läste och höll på. PS! Ignorera sexiga pyjamasbyxor. PS2! Dom håller på att renovera lägenheten, därav den uteblivande tv:n, och också den något för tillfället skabbiga lägenheten.


Alltså åååååh världens godaste sushi åååh! Den är gjord med mycket kärlek, det kan jag lova er. Den kommer från ett sushiställe som är typ ett hål i väggen. Ligger precis brevid en sån tunnelbane-nergång och ganska nära Göta Lejon. Stället ser jätteskabbigt ut men det är alltid knökfullt och typ massa coola människor där. Men ja, så är det ju världens godaste sushi också.


Alltså super-ååååååååååååh! YSL-skor. Jag kunde inte riktigt andas. Jag var i chock/extas/damptillstånd.
Fast ja dom är inte mina. Fatta att dom bara låg och skräpade i nån gammal kasse. Hos folk som inte ens kan använda tjej-skor. Livet är så orättvist.


Chloé-skor.
Som sagt.................................................................. AAARGH!


Ja alltså... Vi läste. Mycket.

För ett tag sedan var jag och Emma på bio. Vi såg Love Guru och den var bra och lite ha-ha och så men det är inte det jag ville komma fram till! Nej, det jag ville säga var, att typ det enda jag kunde tänka på under hela filmen var hur jääävla snygg Jessica Alba är. And this doesn't make me lesbian, you guys. Jag menar, titta här:



Jag vet att ni också blir lite fnittriga.