chubbyhubby

Jag vet ärligt talat inte vad jag ska skriva.. Jag är förlamad i huvudet känns det som. För mycket skit som händer och det känns som att jag faller isär. Men sånt ska jag inte tråka ut er med..

Jag somnade typ klockan halv fem igår (alltså fo real) och var tvungen att gå upp halv elva, det var liiite tungt om man säger så. I alla fall så åkte jag och mamma och hämtade ett par biljetter och sen vidare till ekäng för att hämta lite grejer, sen till ica och sen hem. Så nu sitter jag här och ska snart äta spenatpaj, sen ska vi till en husvisning (emma du vet i det där ödsliga området), sen hämta sushi och sen gå på fotboll. Jag borde va taggad och sånt men jag orkar inte. Egentligen skulle jag vilja sova bort resten av sommarn men det går ju inte för sig..

Jaja, gå ut i solen och gör nått roligare än att läsa min deprimerade skit, så återkommer jag med nått bättre sen. Ciao!

Det här skrev jag för lite mer än ett år sen, den 26 juni 2007, 22:55.

Jag saknar dig redan.

Visst kände du att jag släppte taget? Visst kände du att mina svettiga händer sakta släppte sitt krampaktiga tag om ditt hjärta? Säg mig, kändes det som att ditt hjärta äntligen får slå i sin egen takt? Kände du frihet och lättnad? Kändes det som om nånting tungt lyftes bort från dina axlar, kunde du äntligen gå stolt med rak rygg?

Eller känner du som jag? Känns det som om nånting viktigt har lämnat dig? Hör du också hur dina hjärtslag ekar i ditt numera tomma skal? Känns det som att du måste fylla tomrummet med nånting nytt, någonting betydelsefullt, nu när ditt livs största kärlek har lämnat din själ åt att dö?

Du hör min ångest som studsar mellan orden. Och kanske snurrar samma tankar i din hjärna nu. Jag hoppas det. Jag hoppas att ditt hjärta känns trasigt nu, precis som mitt. Jag hoppas att dina svarta tankar trasslar ihop sig och kväver dig, precis som mina. Jag hoppas att du lider nu, precis som jag. Jag hoppas att du saknar mig på precis samma sätt som jag saknar dig. För jag vill inte vara ensam om att känna mig ensammast i världen just nu.

Men jag har släppt dig. Så spring, medans du kan. Spring ut ur mina tankar, ut ur mitt hjärta. Spring ut ur min värld. Spring.

Den 26 juni 2007, 22:55, visste jag inte att du ett halvår senare skulle träffa nån annan. Du träffade nån annan och hon är allt jag inte var.
Du sprang.

Jag har varit på landet och spelat tv-spel så att jag har fått blåsor på tummarna, därför har det varit lite tomt här. For your information.

Och jag orkar inte fler bilder från sthlm fw, jag har redan kollat igenom dom 34093 gånger. Leta reda på dom själva vettja!

Jag är sjukt trött på allt var sthlm fashion week heter, så därför återkommer jag imorn angående det. Nu tänker jag göra nånting helt annat där man varken måste tycka eller tänka. Ciao!

Kort sammanfattning av Norrlandsresa klockan 02:00 på kvällen:
Gå på stan. Läsa. Massor med Fia med knuff (jag vann en gång h3h3 SKILLZ). Gamla människor. Släkt. Umgås med världens snällaste Ida. Hor-historier. Sexmani. Korsord mitt i natten. Sova, mycket och länge. Fiska. Fika 43 gånger på en dag. Upprörda människor hos gammal ÖSK-spelare (Ove) angående 4-1 AIK-ÖSK. Hemlängtan. Kortspel. The Notebook. Scream 2 (fast dom sista tio minuterna var inte inspelade. det blev nästan repet där alltså). Råttor. Tristess.

Men två saker är värda långa sammanfattningar:

1. Jag tvingade med folk till Umeå för en butiks skull. Det blev typ 4 timmars bilresa totalt och jag ville hoppa ut genom bilrutan och bli överkörd, MEN det va totalt värt det. Jag menar, Rodebjer och by Malene Birger på rea? Mums.

2. Jag sörjer fortfarande att jag har lämnat en Filippa K-kofta till halva priset bakom mig. I bilen på väg hem lyssnade jag på Fan Fan Fan och låtsades att det handlade om mig och koftan. Ja, så fucked up är jag gott folk.
(Emma, du kan räkna med att få höra denna historia minst tio gånger till, med medföljande gnäll.)

Imorgon tar jag flyget och åker 90 mil härifrån. Därför kommer det inte bli så mycket bloggning. Ingen bloggning alls, förresten.
Ha det bäst!

(sen måste man ju le åt att min familj planerat denna resa så smidigt att jag missar både en ösk-aik match och sthlm fashion week. verkligen... GREAT!!!)

För bara någon minut sen blev jag lämnad ensam för resten av kvällen. Mina föräldrar och min bror övergav mig, kan man väl säga.
Men jag är ledsen?
Oooh no, för gissa vad jag har fått? Ett paket innehållande dom två böckerna jag nämnde innan. The little black book of style by Nina Garcia, och Style A to Zoe (the art of fashion, beauty and everything glamour) by Rachel Zoe.
Jag känner mig inte så särskilt övergiven, alltså.

Jag har en plan.
Jag ska bli SpararN med stort S. Ja jävlar vad jag ska spara pengar.
Och det behöver inte ens vara svårt! Jag lägger undan typ 200-300 per månad och så växer sig min sparhög större för varje månad. Och så väntar jag.. och väntar.. och väntar.. och tillslut har jag så mycket pengar att jag kan köpa nått riktigt fint. Jag kommer tacka mig själv när jag blir äldre. Verkligen.

Mitt första stopp är en Mulberry Bayswater (FAST I SVART GOTT FOLK!). THE bag. The motherfucking-musthave bag. När jag har den i mina händer kan jag för första gången kalla mig själv en hel människa.

Nämnde jag att den kostar cirka tiotusen förresten? Skjut mig.

Som jag har nämnt tidigare, har jag en shoppingslista jag strikt håller mig till. Alltså är impulsshopping INTE min grej. Man kan inte köpa nånting som inte står på listan. Då får jag handsvett och börjar darra och det flimrar för ögonen.
Helt enkelt, jag kan inte impulsshoppa.

Ibland, vid enstaka (väldigt enstaka) tillfällen händer det dock. Som idag, tillexempel. Jag har tänkt länge att jag vill ha ett par fjäderörhängen, så när dom fanns på rea-pris på Gina Tricot tänkte jag "Jomen visst har jag skrivit upp dom på listan! Jag som tänkt på dom så länge."

När jag kommer hem upptäcker jag att dom står inte på listan. Herregud, dom står inte på listan!!!!!! Dom. Står. Inte. På. Listan.
Så vad gör jag?
Jag skriver upp "fjäderörhängen".
Oj, så nöjd jag blir då. Fjäderörhängen står ju faktiskt på listan. Ja, ni kan komma hit och kolla. Det står klart och tydligt - fjäderörhängen. Ingen impulsshopping, nej, det står ju där.

Gud, vad patetisk jag är.

i carry your heart with me
(i carry it in my heart)
i am never without it
(anywhere i go you go, my dear; and whatever is done by only me is your doing, my darling)
i fear no fate
(for you are my fate, my sweet)
i want no world
(for beautiful you are my world, my true)
and it's you are whatever a moon has always meant and whatever a sun will always sing is you here is the deepest secret nobody knows
(here is the root of the root and the bud of the bud and the sky of the sky of a tree called life; which grows higher than soul can hope or mind can hide)
and this is the wonder that's keeping the stars apart
i carry your heart
(i carry it in my heart)

Ok, jag har nu officiellt sett SATC-filmen och jag har nu officiellt blivit frälst.
(Jag måste köpa alla säsonger och har dessutom tusen idéer i huvudet när det gäller kläder. Känner på mig att denna film kommer kosta mig mycket mer än dom hundra kronor jag fick betala för biljetten..)

I alla fall, jag träffade universums bästa Emma vid klockan två, sen strosade vi runt på stan en stund och pratade massa, sen McDonalds (pratade ännu mer), sen La Baguette (pratade äännu mer) och sen gick vi alltså på bio (pratade inget alls). Det slog mig idag hur mycket jag har saknat henne egentligen, det har bara gått en vecka, fine, men ändå. Det har fattats något, på nått sätt.

PS Kom på en grej när jag läste igenom inlägget. Vi har alltså INTE ätit två gånger på La Baguette & McDonalds. Såna har vi inte blivit. Än.
Vi blev törstiga och McDonalds var nära till hands. Och sen gick vi ifs tillbaka för att sno salt men det är en annan historia.

Glad midsommarafton! Eller vad man nu säger.

Min midsommarafton var glad i alla fall. Jag har umgåtts med världens bästa Sofia, vi spelade Guitar Hero (jag har klarat ut mediumnivån SKILLZ ELLE VAD), skrev en låt (om jag säger att en textrad gick såhär: come to bed with me, then maybe you'll see, what's underneath the christmas tree, it's a package of loooove, så kanske ni fattar nivån liksom), spelade in världens fulaste film (bli inte förvånad om jag dyker upp på youtube inom en snar framtid), målade av varandra på paint (jag såg ut som ett mongo som spytt ner min tröja), och lyssnade på ett gammalt kasettband som vi spelat in en historia på (innehöll bland annat fiskenät, en kent-låt, tomater, drakar vid namn Adnil, och Henrys ketchup).

Ja en helt vanlig midsommarafton liksom.

Ladies and gentlemens, gentlemens and ladies. Jag har funnit den perfekta shortsdressen/playsuiten/jumpsuiten/you name it. Jag är lycklig. Den som sa att man inte kan köpa lycka visste bara inte vart man ska handla.

(och att det snart är taco-time och att The White Stripes perfekta cover på Dolly Partons "Jolene" har gått på repeat här hemma är bara små plus i kanten på denna näst intill perfekta dag.)

Igår spenderade jag hela dagen hemma hos en kompis, vi pratade massa (sådär som tjejer gör) och spelade massa tv-spel (sådär som killar gör). Trevligt var det i varje fall! Mycket trevligt.
Och idag.. ja, idag har jag tagit det mycket softa bananer. Tittat på Djävulen bär Prada för 99:onde gången och så tog jag en sväng till Ica också för att slösa lite pengar på tidningar.
Nu är det tid för lite falafel, sen tänker jag spela Guitar Hero och sen blir det Sverigematchen på Conventum. Jag tippar 1-0 till Sverige men pappa tror på 0-0. Kanske borde jag lita på han, han är ju lite mer erfaren av det där. Om man säger så.

KYSSAR

För en gångs skull har jag faktiskt pengar. Ganska mycket pengar, till och med.
Och vad gör jag?
Jag köper böcker.

Men jag kan i alla fall lugna min inre modetönt med att böckerna faktiskt handlade om kläder och stil. PUH.

(Dessutom trillar det ju in ett barnbidrag om sisådär tre dagar så jo.. jag är nog rätt lugn ändå.)

Okej, detta kommer bli ett äkta "spy-galla-över-hela-jävla-mänskligheten-inlägg." Men jag MÅSTE få skriva av mig.

Och det är inte ens mänskligheten jag tänker spy galla över. Nej, det är ett väldigt specifikt beteende som jag är så in i helvete trött på. Folk som inte har en egen vilja, ingen egen smak och inget eget tyckande, utan hela tiden måste kopiera nån annan, i många fall en nära kompis. Personer vars liv verkar gå ut på att sno någon annans klädstil, musiksmak, intressen, ja helt enkelt ALLT. Om man är en sån människa som lever på någon annan, då fattar jag inte hur man kan stå ut med sig själv. Hur fan kan ni stå ut med att stå för något ni egentligen inte ens gillar? Hur kan ni stå ut med att vara en kopia av någon annan? Jag förstår inte. Man måste vara en sån otroligt osäker och rädd person. Tror ni att den människa ni kopierar kommer bli arg ifall ni skulle ha er egen musiksmak, klädstil etc? Tror ni verkligen att dom skulle tänka "nej usch, hon tycker inte om samma artister som jag, nu vill jag verkligen inte vara med henne?" NEJ. Nej för fan. Man är inte kompis med någon för dess stil eller intressen osv, man är kompis med nån för att man gillar hennes personlighet, hennes sätt att få en att skratta och hur trygg man känner sig med henne. Aldrig att man är kompis med någon för att man har samma smak eller tycke. Tvärtom, jag tycker det är ytterst befriande med människor som vågar gå emot vad JAG tycker om. Såna som kan säga rätt ut vad dom känner och står för sina åsikter vad jag än säger/tycker. Det är bara patetiskt med såna som livnär sig på andras stil och intressen.

Och ja, jag har varit med om det här i allra högsta grad. Jag har aldrig sagt till personen/personerna att jag är väl medveten om vad fan dom håller på med, men tro mig.. jag är så jävla medveten. Tror ni att man kan komma undan med sånt här eller? Man ser rakt igenom er.

Om någon läser det här, och på nått vänster känner igen sig.. bara sluta med vad du håller på med. Det håller inte i längden, okej? Du kommer bli genomskådad.
Förmodligen är du redan genomskådad.

 Idag är min första riktigt lediga dag på sommarlovet. Jag har inte gjort mycket alls, om jag ska vara ärlig. Dregglat över Alexander Wang Fall 08 Ready-to-wear, men det händer ju ganska ofta så det var ju inget nytt.. Men jag har faktiskt shoppat lite också. Impulsshoppat. Och det, det är jävligt stort när det gäller mig. Tror jag var typ 12 år eller nått senaste gången jag impulsshoppade, nu för tiden är jag supernoga med att följa en shoppinglista. För annars går allt åt helvete. Nästan.
Jaja, ett par solglasögon och en t-shirt à la House of Holland blev det i alla fall.

Nu ska jag snart upp till stortorget för att kolla in ännu mer beachfotboll, sen blir det restaurang. Wohoo!

KYSSAR

 Min käre vän var på bal i förrgår och herre-fucking-gud vad fin hon var. Jag blev lite peppad på bal. I smyg.

En godnatt-film från mig till er. Se och bli rörd.